Det är kallt.
Jag är iskall.
Känner ingenting.
Men kanske lite grann.
En gnutta.
Jag bryr mig.
Alldeles för mycket.
Mer än jag vill.
Ena sidan säger att jag ska lägga ner.
Bryta och klippa banden.
Se det som en härlig tid som jag upplevt, delat och tyckt om.
Låta det låsas till enbart ett minne.
Andra sidan vill fortsätta.
Se vad som händer i framtiden.
"Som någon sa till mig, följ ditt hjärta men gå på din magkänsla."
"Emma, detta är inget för dig, det är inte bra för dig."
"Ge inte upp."
Jag får råd.
Av personer som bryr sig om mig.
Jag har ingen aning om vad jag ska lyssna på.
Aldrig har jag varit i denna situation förut.
Fast någon sa ju att kärlek inte skulle vara lätt.
Och är det kärlek?
Hur vet man...
Kommentera