Glada.
Skratt.
Berusning.
Får folk på benen - dans.
Spotify på full volym med underbar house.
Untz untz.
Musiken fyller kroppen och alkoholen likaså.
Jag glömmer bort för kvällen.
Lever och njuter av att spela på min självkänsla.
Den är låg, ikväll är den hög.
Ingen vet.
Ingen kommentar om hur smal jag är.
Allt är bra.
Roligt - hemmafester är roliga.
 
Men så, när jag tror att det äntligen vänt.
Att jag inte fått höra något om min kropp eller vikt på hela kvällen, varit som alla andra.
"Åh du är så smal! Jag tycker det är så fint."
Jag skämtar bort det.
För hon ska förstå att hon behöver inte säga mer.
"Men hur mycket väger du?"
"Jag vill helst inte säga."
"55? Eller är det mer eller mindre?"
"Jag vill inte prata om det!"
"Men åh, det är så fint att vara så smal tycker jag."
 
 
Jag kan inte riktigt låta dessa kommentarer rinna av mig som jag kanske borde.
Utan de etsar sig fast i huvudet och maler.
Hur ska jag, kunna tycka att jag ska upp i vikt nu....?

Kommentera

Publiceras ej